
Här följer de vanligaste begreppen i samband med glasval. Förklaringarna är kortfattade och inte fullständiga.
| A-klass |
A1-3, olika nivåer för skydd mot vandalism. Tidigare skyddsklass; heter idag P1A-P5A. |
|
Anlöpning |
Gråaktig fuktskada på glasytan. |
|
Antikglas |
Glas som ser gammalt ut. Kan vara munblåst eller maskindraget glas som försetts med ”repor” och blåsor. |
|
Avskärmningsfaktor |
Tal som anger förhållandet mellan aktuellt glas och vanligt glas avseende solvärmebromsningen. |
|
B-klass |
B1-3, olika nivåer för skydd mot inbrott. Tidigare skyddsklass; heter idag P6B-P8B. |
|
Blyekvivalens |
Jämförelse mellan ett röntgenskyddsglas och en blyplåt. |
|
Blästrat |
Glas som bearbetats med små sandkorn. Matt yta som lätt blir fläckig och är svår att hålla ren. |
|
Bröstningsglas |
Oftast ogenomsiktligt härdat glas som döljer bakomvarande konstruktion. Kan vara ett SGG SATINOVO, SGG SERALIT eller SGG EMALIT-glas. |
|
Bröstningshöjd |
Höjd från golv eller mark till glasets nederkant. |
|
C-klass |
C1-5, olika nivåer för skydd mot beskjutning. Tidigare skyddsklass; heter idag BR1-BR8. |
|
Curtain-wall |
Icke bärande metallkonstruktion med glas som placeras mellan bärande byggnadsdelar. |
|
D-klass |
D1-3, olika nivåer för skydd mot explosion. Tidigare skyddsklass; heter idag ER1-ER4. |
|
Decibel (dB) |
Logaritmiskt värde som beskriver ljudstyrka. |
|
Diffusion |
Spridning av ljusstrålarna. |
|
Distansprofil |
Material som separerar glasen i en förseglad ruta, isolerglas. |
|
E-klass |
Brandklass som innebär skydd mot rök, gaser och flammor. |
|
EI-klass |
Brandklass som innebär skydd mot rök, gaser, flammor och strålningsvärme. |
|
EMP |
Elektromagnetisk puls. |
|
EMS |
Elektromagnetisk strålning. |
|
EW-klass |
Brandklass som innebär skydd mot rök, gaser och flammor, ger ett visst strålningsskydd. |
|
Ekvivalent k-värde |
U-värde som tillgodoräknas solvärmetillförsel beroende av väderstreck. |
|
Emaljbeläggning |
Beläggning av glaspartiklar, emalj och kulör som sprayas eller rullas på glaset före termisk härdning. |
|
Emissionsfaktor |
Tal som anger ett materials förmåga att absorbera värme. |
|
Etsat |
Glas som syrabehandlats. Ersätter alltmer blästrat glas. Lättare att hålla rent. |
|
F-klass |
F1-3, olika nivåer för skydd mot olycksfall (personsäkerhet) |
|
Falsdjup |
Beskriver hur djupt glaset kan stickas ned inklusive ställplats. |
|
Falshöjd |
Beskriver hur tjockt glaset kan vara inklusive täcklist. |
|
Fasadglas |
Oftast ogenomsiktligt härdat glas som döljer bakomvarande konstruktion, se bröstningsglas. |
|
Floatglas |
Flytglas, glasmassa som flyter ut på ett tennbad för att bli plant även på undersidan. |
|
Frekvens |
Antal svängningar per sekund, mäts i Hertz (Hz). |
|
Fältmätning |
Bullermätning på plats för att fastställa mest störande frekvenser (Hz) och ljudstyrkor (dB). |
|
Färgåtergivningsindex |
Beskriver glasets färgförändring. |
|
|
Valsat glas som försetts med mönster för att försvåra insyn, kallas även ornamentglas. |
|
Granulera |
När korrekt termiskt härdat glas går sönder, granulerar det, dvs sönderfaller i små trubbiga bitar. |
|
Hertz |
Enhet för ljudvågens antal svängningar per sekund. |
|
Härdning |
Uppvärmning och snabb kylning ger glas ökad styrka genom inbyggda spänningar |
|
Hårdbelagt |
Reptålig beläggning på glas som därför kan användas som enkelglas. |
|
IR-strålning |
Långvågig strålning som inte syns men värmer. |
|
K-värde |
Beskriver hur fort värmen försvinner ut genom ett material, heter idag U-värde. |
|
Kallras |
Luftrörelse orsakad av att luften kyls av kall glasyta. |
|
Kapacitans |
Materials förmåga att lagra värme, t ex kan solvärme lagras för användning nattetid. |
|
Kondens |
Fukt som frigörs ur luft pga kylning mot kall glasyta. |
|
Konvektion |
Luft som värmts av varmt innerglas kommer i rörelse och kyls då av kallt ytterglas. |
|
Korrigeringsfaktor U-värde |
Tillåten U-värdesminskning med hänsyn till väderstreck (soltillförsel). |
|
Kravkurva |
Ett glas ljudreduceringsförmåga bedöms mot en given kravkurva. |
|
LES-mått |
Lehr-end-size är normala produktionsmått för floatglas (normalt mått är 6000 x 3210 mm). |
|
Laminera |
”Limma” samman två eller flera glas med hjälp av plastfolie. |
|
Lehrugn |
Avkylningsugn som följer direkt efter tennbadet vid floatglastillverkning. |
|
Ljudtryck |
Hur stark en ton är, mätt i decibel (dB). |
|
Ljusreflektion (LR) |
Mängden synligt ljus som reflekteras utåt i % av utvändig belastning. |
|
Ljustransmission (LT) |
Mängden synligt ljus som passerar glaset i % av utvändig belastning. |
|
Lågemissionsglas |
Glas som bromsar rumsvärmevandringen genom att ha ett lågt emissionstal. |
|
Mjukbelagt |
Repkänslig beläggning på glas som därför endast kan användas i isolerglas. |
|
Ornamentglas |
Valsat glas som försetts med mönster för att försvåra insyn, kallas även gjutglas. |
|
Primär energireflektion |
Den solvärme som direkt reflekteras utåt i % av utvändig belastning. |
|
Primär energitransmission |
Den solvärme som passerar direkt genom glaset i % av utvändig belastning. |
|
Pyrolys |
Metod att belägga glas genom sprayning på hett glas. |
|
Randeffekt . |
Kondens på innerglasets kanter pga för dåligt U-värde och låg utomhustemperatur |
|
Resulterande U-värde |
Ett fönsters totala U-värde efter det att ramens och glasets U-värde vägts samman. |
|
Rm-värde |
Ett glas ljudreduceringsförmåga utan hänsyn till kravkurva (ett aritmetiskt medelvärde). |
|
Rw-värde |
Ett glas ljudreduceringsförmåga efter justering mot en given kravkurva (laboratorievärde). |
|
RÖS |
Röjande signal, elektromagnetisk strålning som avges av elektronisk utrustning. |
|
Screentryck |
Metod att med hjälp av duk, färgmassa och härdning ge glas ett bestående mönster eller text i en eller flera färger, SGG SERALIT. |
|
Sekundär energireflektion |
Den solvärme som absorberats i glaset och som sedan reflekteras utåt. |
|
Sekundär energitransmission |
Den solvärme som absorberats i glaset och som sedan transmitteras inåt. |
|
Shading coefficient |
Tal som anger förhållandet mellan aktuellt glas och vanligt glas avseende solvärmebromsningen. |
|
Silikonförseglad ruta |
Isolerglas med silikon i stället för polysulfid avsedd för structural glazing (limmet exponeras för solljus). |
|
Solfaktor |
Tal som anger förhållandet mellan aktuellt glas och ett oglasat hål. Kallas också g-värde. |
|
Sputtering |
Metod att belägga glas genom att i vakuumkammare bombardera ytan med metallpartiklar. |
|
Structural glazing |
Glaskonstruktion utan utvändiga profiler. |
|
Strålning |
Osynlig energiförflyttning i form av vågrörelse (synligt ljus blir synligt först när det reflekteras) |
|
Säkerhetsglas |
Vanligaste typerna är termiskt härdat glas och laminerat glas. SGG SECURIT och SGG STADIP. |
|
Säkerhetsspegel |
Spegel som på baksidan försetts med en seg plastfolie som håller samman skärvorna vid skada. |
|
U-värde |
Tal som beskriver hur fort värmen försvinner ut genom ett material, W/m2K (Watt per m2 och grad Kelvin). |
|
UV-strålning |
Kortvågig osynlig strålning som kan ge solbränna, blekning av t.ex. textilier. |
|
Värmeabsorption |
Den mängd värme som fastnar i glaset i % av den utvändiga belastningen. |
|
Våglängd |
Avståndet mellan två dalar i en sinuskurva. |
